Nu är det dags att lägga sig riktigt bekvämt,
Kanske på rygg.
Låt armarna vila mjukt vid sidorna och låt fötterna falla ut lite.
Om det känns bra så kan du blunda.
Du behöver inte göra någonting nu,
Du behöver inte lösa någonting,
Du behöver inte tänka ut någonting.
Den här stunden är bara för dig.
Ta ett lugnt andetag in genom näsan och andas långsamt ut genom munnen.
Och igen andas in och andas ut.
Känn hur kroppen ligger där den ligger,
Underlaget som håller dig,
Att du är buren.
Om det finns tankar i huvudet behöver du inte jaga bort dem.
De får glida förbi som mån på himlen.
Du är här och du är trygg.
Nu ska jag guida dig genom kroppen.
Tänk dig att sömna ett varmt gyllene kvällsljus.
Ett mjukt ljus som leker sig över varje del som jag nämner.
Och gör den tung,
Varm och trött.
Börja med din ena hand,
Vilken spelar ingen roll.
Långfingret och lillfingret.
Handflötan.
Handleden.
Armbågen.
Hela sidan och kroppen ner till midjan.
Köften.
Låret.
Underbenet.
Fortsulan.
Andra tån.
Tredje tån.
Fjärde tån.
Och lilla tån.
Den sidan är nu tung och varm.
Nu till den andra handen.
Tummen på den handen.
Fekfingre.
Långfingre.
Ringfingre.
Och lillfingre.
Handflötan.
Handleden.
Underarmen.
Axeln.
Hela den här sidan.
Ner till höften.
Fortsulan.
Stortån.
Andra tån.
Tredje tån.
Fjärde tån.
Och lilla tån.
Nu är båda sidorna tunga och varma.
Ljuset sprider sig över ryggen.
Nedre delen.
Mitten av ryggen.
Och övre delen av ryggen.
Nacken.
Huvudets baksida.
Huvudets högsta punkt.
Handen.
Ett ögonbryn.
Det andra ögonbrynet.
Ett öga.
Det andra ögonbrynet.
En skinn.
Andra skinnen.
Näsan.
Munnen.
Halsen.
Rösten.
Nu är hela du inväddad i varmt kvällsljus.
Hela du vilar.
Lägg märke till din andning.
Du behöver inte ändra den.
Bara känna den.
Om du vill så kan du andas in och tyst räkna till tre.
Andas in och räkna en,
Två,
Tre.
Andas ut och räkna till fyra.
En,
Två,
Tre,
Fyra.
Andas in.
En,
Två,
Tre.
Andas ut.
En,
Två,
Tre,
Fyra.
Varje gång du andas ut så sjunker kroppen lite djupare ner i vilan.
Bara fortsätt en liten stund.
Andas in.
Andas ut.
Någonstans långt borta kan du höra ett ljud.
Tuff,
Tuff.
Ett mjukt,
Ritmiskt ljud.
Som ett tåg som rullar långsamt.
Stationerna.
Föreställ dig nu att du ligger på en mjuk perrong av ljus.
Kvällen är varm.
Himlen är djupblå.
Stjärnorna blinkar långsamt.
Du är inte ensam.
Luften omkring dig känns vänlig.
Tåget rullar in framför dig.
Det är inte ett vanligt tåg.
Det här tåget skimrar i guld och mjuka färger.
Fönstrena lyser varmt.
När dörrarna öppnas känns det som om tåget redan känner dig.
Du kliver ombord.
Stätet formar sig perfekt efter din kropp.
En varm fyll lägger sig över dig.
Precis lagom tung.
Precis lagom trygg.
Tåget börjar rulla.
Utanför fönstret växer en skog fram.
Träden är höga och lugna.
När vinden rör vid dem så viskar de mjuka ord.
Du är trygg.
Du är älskad.
Du är viktig.
Små ljus svävar mellan stammarna som eldflugor.
Tåget gungar långsamt fram och tillbaka.
Fram och tillbaka.
Precis som din andning.
Nu rullar tåget uppåt.
Långsamt.
Ljukt.
Plötsligt är ni bland molnen.
Molnen är fasta som kuddar.
Rosa.
Gyllene.
Silvriga.
Tåget glider igenom dem som om det alltid har vetat vägen.
Om du vill kan du föreställa dig att tåget öppnar ett litet fönster.
Och du känner en mjuk,
Varm luft mot kinden.
Allt är möjligt här.
Och ingenting är farligt.
Allt är vänligt.
Längre fram i tåget finns en särskild vagn.
Den öppnas bara för dig.
Där inne finns din hemliga plats.
En plats ingen kan ta ifrån dig.
Ingen kan förstöra.
Ingen kan förändra.
Där finns inget bråk.
Inga arga röster.
Inte andras svåra känslor.
Om du vill så kan du kliva in i vagnen.
Hur ser det ut där?
Är det en strand vid solnedgång?
En koja i ett träd?
Ett rum fullt av kuddar?
Eller kanske något helt annat?
Du bestämmer.
Här finns inga krav.
Inga måsten.
Ingen som höjer rösten.
Här får du vara precis som du är.
Kanske lägger du dig ner där.
På mjuk mossa.
I en hängmatta.
Eller bland stora,
Fluffiga kuddar.
Känn att det finns en liten sol i ditt hjärta.
Den blir så stadigt.
Varm.
Trygg.
Den säger att du är trygg.
Du är älskad.
Du är viktig.
Du är fantastisk.
Precis som du är.
Du behöver inte vara annorlunda.
Du behöver inte fixa någonting.
Du är mer än tillräcklig.
Resan blir långsammare.
Tåget fortsätter rulla,
Men långsammare.
Aningen är lugn.
Sätet under dig känns nästan som din egen säng.
Det är som om tåget och sängen är samma sak.
Som om rälsen under tåget är samma som jorden under ditt hus.
Allt håller dig.
Allt bär dig.
Din hemliga plats finns kvar hela natten.
Tåget rullar mjukt vidare genom stjärnhimlen.
Medan det rullar och anningen blir ännu lugnare,
Och kroppen ännu tyngre,
Får du långsamt glida in i sömnen.
Du är stark.
Du är oändligt värdefull.
Så,
Så gott.
